Ofrivilligt bantande

Rast igen och en slö Lippe som med nöd och näppe ville komma ut med mig för det var nog lite för tidigt eftersom han helst ligger till strax efter 10 i hundburet och sover. Själv börjar jag komma i ganska bra form efter alla promenader med han på isen och när har man legat och pendlat runt 100 strecket oftast under hoppas man så fick jag mig en smärre chock när jag ställde mig på vågen i lördags, en positiv en när det landande på 93,4 kg.

Lättare känna sig glad och lycklig om man skulle ha börjat på 100 för då finns det ju mera pendlingsmån eftersom det alltid kommer en helg då man säkert äter upp sig ett antal kg mat och några liter goda drycker och ska man mycket under invägningsvikten krävs det mycket mera jobb. Som sagt så går det alltid tyngre på slutet och fallet blir alltid hårdare...